En vän som jag haft ett hat/kärleks förhållande till har gått ur tiden. Det känns mer irriterande än ledsamt fast vi hållit ihop ganska många år. Eftersom det är advent snart och en del gardiner ska strykas så ska jag hasta ner på stan och försöka hitta en värdig ersättare såfort Jimmy slutar jobba.

Mitt i sorgen och ilskan över att jag har halva köket med gamla gardiner och inte kan stryka och fixa klart det förrens i morgon så passade Milo på att kräkas…
Jag fattar inte!!! Han var ju pigg och har ätit jättebra idag och inte en kräka så långt näsan kunnat sniffa, typiskt! Det blir till att sova på nålar inatt med, jag som var så glad i morse när jag inte behövde börja morgonen med att tumla en massa tvätt som kastats i maskinen under natten.
Nu ska jag gå upp och kolla om det är nått att se på tv:n… måste bara kolla till kossorna först!