Bettansbetraktelser.se

Såhär såg vår vägg i sovrummet ut när vi flyttade in (jag vet, min mobilkamera suger fortfarande…)

Fick denhär av bror S på facebook och känner att jag måste delamed mig!

Imorse hoppade vi upp samtidigt som Jimmy drog på jobbet och vi var alldeles klara för att gå på kalas till kl 11. Just som vi skulle knata iväg så kom Milo på att han minssan skulle käka igen så vi vart sena (att jag inte hittade nyckeln gjorde inte att det gick snabbare att komma iväg heller, det visade sig att Jimmy hade båda nycklarna med sig på jobbet)
När det var dax att gå hem från kalaset för syster A med tillhörande man och ankungar skulle komma och hälsapå så ville han käka igen så jag vart sen hem också.
Nu har alla åkt och Milo har käkat änengång…det vart alldeles tyst…

Idag när vi var på BVC så hade Milo inte gått upp i vikt, illa illa. Han har ju gått stadigt uppåt helatiden och förra gången sa hon damen där att jag inte behövde amma honom varjegång bara för han skrek för då kanske han skulle få i sig för mycket och få ont i magen. Men nu var det annat, nu skulle vi mata mera och ev. ge honom lite ersättning om han käkade förmycket så det blir sår igen. Attans att man inte bara struntade i vad hon sa sist och matade på Ska tillbaka på torsdag och då har han förhoppningsvis käkat ikapp sig lite.
E kommer förbi senare och då ska jag hutlöst muta henne med chili/saffranstryffel mot lite tips om vilken ersättning som är the shit, kanske är sammalika…

Imorgon är det kalasdax och efter det kommer Syster A med ett gäng av ankungar, undrar om man ska bjuppa på lussekatt då kanske…

Milo sover, han har sovit sen han åt vid halv elva och nu är klockan ett! Vi var och hämtade tutan på busstationen vid elva sen en sväng på det koperativa förbundet. Han känner väl på sig att vi har besök, då brukar han ju sova och vara som en liten ängel. Igår var det annat! Han var riktigt arg nästan hela dagen och kvällen, förutom när han åkte vagn och lite bil, men när det vart dax att sova så somnade han snällt iaf.

Nej, nu är det kaffetajm!

Idag har Milo vägrat sova och har bara velat härja med mig, efter 17 försök att göra något vettigt de minutrarna han slumrade till så skippade jag allt och tog en promenad istället och då slocknade han ordentligt, har hunnit lajja på här hemma lite nu så man ser iaf diskbänken nu
Imorgon kommer tutan och stannar tills torsdag, det blir till att hoppa upp tidigt på torsdag för Milo ska vägas och jag tänkte försöka vara i tid denhär gången, lyckas alltid komma dit sista 5 minutrarna…

Just nu håller jag på att baka lussebullar (eller russinbullar som vissa kallar dom) Degen ska visst jäsa 30 minuter så nu har jag inget att göra.
Jimmy tog med Milo ut på äventyr, han va kinkig och ville inte alls vara snäll. Tro om detta är stormen som håller på att starta upp som kommer efter lugnet vi haft här hemma sen vi kom hem?

Det går ju över förväntan dethär, har haft lite panik över hur det skulle gå att vara ensam med bebben men det går ju riktigt bra… kan iofs. bero på att han legat och slummrat hela dagen hittils. Jag behöver inte pumpa helatiden nu heller och det underlättar ju otroligt mycket det med!

Sitter och lyssnar på P3 nu… det är någon tävling, svenska popkuppen och det verkar stå mellan Lars Winnerbäck och Kent. Varför ödslar dom ens radiotid? Är det något att fundera över? Påtal om P3 så är det Cirkus Kiev imorgon, det är hysteriskt roligt, det får man inte missa…. det gör jag oftast… får skärpa mig.

Vi 80:talister… 

Det var…
… vi som “knackade på” hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem.
… vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt.
… vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade.
… vi som samlade på allt - främst kapsyler.
… vi som försökte allt vad vi kunde att bygga lika fina trädkojor och hitta lika coola “gömställen” som det fanns på TV.
… vi som visste skillnaden mellan att ringa billiga lokalsamtal och dyra riksamtal.
… vi som trodde att vi blev rika när guldtian ersatte papperstian.
… vi som hade kvar Sovjet i kartboken hela grundskolan (trots upplösningen).
… vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks.
… vi som började “hänga med våra polare” när det blev för ocoolt att “leka med våra kompisar”.
… vi som jublade när gröna/svarta tavlan byttes ut till whiteboards i skolan.
… vi som fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten.
… vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram.
… vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs.
… vi som spelade in musik på kasettband genom radion.
… vi som gick från altavista till eniro och från eniro till google.
… vi som läste OÄ i skolan.
… vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV.
… vi som fortfarande säger negerbollar och aldrig har sagt det och menat något förolämpande.
… vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och tesvamp.
… vi som lekte med Manicklar.
… vi som läste Lyckoslanten.
… vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga.
… vi som drack Sunkist ur pyramidformade förpackningar.
… Vi som kallade 1:orna för ettakladdare och 2:ornna för toalettdykare.
… Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem.
… vi som lämnade Bingolotto samtidigt som Leif Loket Olsson.
… vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag.
… vi som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka.
… vi som fortfarande inte kan se Ingvar Carlssons ansikte utan att tänka på Dojan.
… vi som använde telefonkort och personsökare innan mobilernas tid.
… vi som använde sockiplast för att förhindra det groteska vårtspridandet.
… vi som använde cykelbyxor i olika färger.
… vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren.
… vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det.
… vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel.
… vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet.
… vi som går igång på “När du hör den här signalen… *pling* …när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi…”.
… vi som vek alla våra nya tjugokronorssedlar till skjortor.
… vi som käkade Raider och inte Twix.
… vi som hade bänkar med lock på.
… Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000.

Allt kanske inte stämmer in på en gammal Betta men mycket känns ju igen